Natten har varit ett rent helvete, Emilio har inte spytt sen igår men han har haft och har väldigt hög feber, han feberyrar och skriker och gråter för att han mår så dåligt och för att han har så ont i magen. Magsjukan har valt att gå andra vägen nu verkar det som. Emilio vill aldrig sitta still i famnen men nu är det de enda som duger. Han har blivit som en liten bebis igen. Jag har aldrig sett honom må så här dåligt.. :(

Inatt bröt helvetet ut. När jag skulle gå upp och lägga mig ser jag till min stora förvåning att Emilio har spytt ner sig själv och sin säng, men sover så lugnt och stilla. Jag hörde att han hostade till lite tidigare, men inget jag reflekterade över. Han har alltid skrikit och gråtit innan när han har spytt så han måste verkligen ha spytt i sömnen, bara vänt sig om och sedan somnat om. Mammas lilla älskling. Så vid 01 inatt fick jag väcka honom och kasta honom i badet. Efter det så somnade han om, sen spydde han ytterligare 5 ggr till tills vi gav upp och gick upp. Han har 39 graders feber och det enda som har dugit för honom idag är famnen, han har varit som en liten bebis. Jätte mysigt, synd bara att det är pga magsjukan. Nu sover han och jag hoppas att natten blir lugn!

Idag var vi ute och lekte en sväng. Herr storm är så himla osäker på sig själv när det gäller att gå utomhus, det fungerar om han är jätte pigg och jätte glad och har converse på sig. Men i vinterskor, galonisar och tjocka tröjor sätter han sig bara ner och grinar. Men å andra sidan så har han inte ens gått i en månad än, så han är duktig ändå som faktiskt kan gå i skor utomhus, tycker jag iaf! När vi kom in åt vi lite våfflor, ingen jätte hit för lilleman, men å andra sidan äter han inte sånt som dom flesta andra barn äter. Emilio vill ha utländsk mat, mat som smakar! Det är nog hans libanesiska gener som spökar där tror jag! :)

Idag ska andra mamman ut och slå klackarna i taket, eller ja, snarare sina sneakers. Det innebär att jag får vara hemma eftersom våran lilla skrikapa vägrar att sova om nätterna. Har funderat mycket kring nattskräck men fått förklarat för mig att barnet måste sova för att ha det, att dom inte är vid medvetandet. Men Emilio är vid medvetandet och skriken går som på rutin, strax efter kl 02:15 drar han igång, varje natt. Ingenting duger, vad man än gör. Emilio har sovit i egen säng sen han var 3 månader och i eget rum sen han var 6 månader. Nu vid 1 års ålder sover han återigen inne hos mamma och mamma. Det är något frustrerande. Det är riktigt jävla skit jobbigt faktiskt! Både jag och Rebecca håller på att gå in i väggen. Man känner sig så hjälplös, det är ju självklart inte lätt för honom eller. Vad ska man göra?

Idag har vi varit på leklandet med herr snor och hans två kompisar, kusinerna Amilia och Alexia. Alla var väldigt trötta idag, förkylningarna avlöser varandra, såväl som på barnen och oss föräldrar. Det är nog vi som kommer slockna först ikväll!

Emilio har hunnit blivit 1år, den 22 januari 19:04 2013 föddes världens finaste lilla

kille. Han hade ett litet kalas för sina kompisar! 

(Gott med kex tycker Emilio, som dessutom hade 39 graders feber från sina sprutor)

  (Tååårta!)

( Alexia says: Dad we're out of chocolate!)

(Emilio & Alexia)

(Märta)

  (Billy)

(Syskonen Märta & Billy)

(Lilla Gry)

(Felix)

(Kusinerna Felix och Gry)

(Felix)